Kalkongödsel uppstår som en biprodukt från kalkonuppfödning. Den består av djurens exkrementer i kombination med det använda strömaterialet, såsom kutterspån eller halm.
Kalkongödsel är en RED II-kompatibel restprodukt och lämpar sig som ett kostnadseffektivt insatsmaterial för biogasanläggningar. Egenskaperna varierar beroende på vilket strömaterial som används: Kalkongödsel med kutterspån har vanligtvis en högre strukturell stabilitet, medan kalkongödsel med halmströ kan innehålla en högre andel organiskt material. Utöver sin energipotential innehåller kalkongödsel värdefulla näringsämnen med riktvärden på cirka 20–25 kg kväve, 15–20 kg fosfat och 15–20 kg kalium per ton färskmassa. Det genomsnittliga gasutbytet ligger på cirka 150 m³ per ton.
Kalkongödsel används inom flera områden, framför allt som substrat i biogasanläggningar för produktion av förnybar energi. Dessutom lämpar den sig för kompostering samt spridning på jordbruksmark som organiskt gödselmedel. Genom sina möjligheter till både materiell och energimässig användning bidrar kalkongödsel till en hållbar cirkulär ekonomi inom jordbruket.
